la roulette

This century must be an American century. In an American century, America has the strongest economy and the strongest military in the world. God did not create this country to be a nation of followers. America is not destined to be one of several equally balanced global powers. America must lead the world, or someone else will.

Det är den tilltänkte republikanske presidentkandidaten Mitt Romney som bröstar upp sig. Och det är väl inget nytt direkt, vi känner igen de här orden då vi hört dem förut. Och vi har sett det förut. Mer än en gång.

Men om nu Romney och Michael Bay tänker styra världen, för nog verkar de mena allvar med sina avsikter, borde inte vi också få vara med och rösta då? Vi är ju alla världens medborgare, och som vänner av demokratin vill vi såklart vara med och påverka. I väntan på att du får hem ditt valkort tänkte jag att vi kunde ta en svängom med partierna, de är ju bara två till antalet, och jag har de senaste veckorna tagit fram ett matematiskt säkert system för att utse vinnaren av vår röst (systemet bygger alltså på att ni röstar som jag). För om det vid en första anblick verkar lite rörigt med allt kampanjande, smutskastande och prat om ekonomiska modeller som ingen förstår, så är det ju så förbaskat enkelt egentligen. Vi tittar såklart till fotbollen, som vi kan och förstår i alla väderlekar, och ställer frågan:

Vem är bäst på fotboll, elefanten eller åsnan?

Nu har de i och för sig gjort även världens enklaste sak, att årligen utse en landets bästa fotbollslag till mästare, lite svårare än vad det behöver vara. För man spelar både ligaspel och cupspel om sina mästerskap där på fel sida Atlanten. Men vi lyssnar till magister Mourinho, som säger att ligan alltid vinns av det bästa laget, och att det inte alltid är fallet i cuper. Därför väger Supporter’s Trophy, som går till grundsäsongens bästa lag, tyngre än MLS Cup som vinns av slutspelets segrare. Någonstans känns det som ett mer demokratiskt sätt att utse en vinnare genom ligaspel än genom cupspel – även om idrottens tävlingsinslag av sin natur är tämligen odemokratiskt (med bara en Lucia, några få tärnor och en massa tomtar).

Vad jag tänkte göra här är att gå igenom mästarklubbarna (de som vann Supporter’s Trophy, märk väl) varje år från 1996 – när MLS nybildades – och framåt, titta på varifrån de kommer och vem som vann i presidentvalet i den delstaten. När det gäller valresultaten står de sig alltså fyra år i taget, med val 1996, 2000, 2004 och 2008. Det finns hur många mer saker som helst jag skulle vilja väga in för att avgöra vem som ska bestämma över världen, inte minst publiksiffror och mästarklubbarnas sponsorer, men det får räcka såhär så länge.

Uppdatering:

Har man så bråttom att hinna fram att man inte ens knyter skorna innan man beger sig av är risken stor att man snubblar och slår sig. Men som tur är finns det hjälpande händer där ute som hjälper oss på fötter igen. Istanbul är fortfarande inte Turkiets huvudstad och staten Washington ligger på ett mer än behörigt avstånd från presidentens Washington. Jag får ursäkta felsteget med att jag inte är mer än marginellt bättre på amerikansk geografi än gemene jänkare. Innan jag räknar om och gör rätt för mig är det ett par saker som behöver uppmärksammas, för District of Columbia (distriktet där presidentens Washington ligger) är inte ens en riktig delstat. Invånarna har därför ingen representant i kongressen, inte heller i Senaten finns District of Columbia representerat. Tanken med detta är tydligen att man ska vara neutral gentemot andra stater (jag kommer inte kunna svara på frågor kring hur det här fungerar, eller om det fungerar). Däremot får invånarna rösta i presidentvalet, men med bara ca 600 000 invånare ger en seger här bara tre elektorsröster, och inte de elva man får för en seger i staten Washington. Men även en fläck kan nås av solens strålar och jag var inte helt fel på det när jag skrev att det aldrig är ett spännande val i DC (District of Columbia, det är bäst att vara tydlig nu), det är långt mer ospännande än i någon annan stat. Nya siffror följer nedan.

1996 vann Tampa Bay Mutiny från Florida ligan. Klubben grundades 1995 och var alltså en omedelbar succé då man vann grundserien redan sitt första år i MLS. Men sen gick det långsamt utför, arenaproblem och minskande publiksiffror gjorde att klubben lades ner efter 2001.

• Presidentvalet i Florida 1996 vanns hur som helst av Demokraternas Bill Clinton, som fick 48,0 % av rösterna, mot Republikanernas Bob Doles 42,3 %. Florida ger 27 elektorsplatser, en tiondel av de 270 som krävs för att vinna, så det är en viktig stat det där.

1997 vann DC United både ligan och MLS Cup, så här kan inte ens slutspelsvännerna protestera mot vem som var bäst. United bildades också 1995 och anspelar inte så lite på sin koppling till Washington, med både en örn och stjärna (och en fotboll, för att undvika förvirring kring vad de är bäst på) på klubbskölden. United är för övrigt vår periods mest framgångsrika klubb.

• District of Columbia alltså, inte ens en riktig stat, men med en duktig klubb. Här vann Clinton med 85,2 % av rösterna mot Doles 9,3 %. Men trots utskåpningen får Demokraterna bara tre elektorsröster för det.

1998 var landets bästa klubb Los Angeles Galaxy från Kalifornien. Sedan framgångarna och den enorma publiksuccén på 70-talet hade man byggt om och helrenoverat klubben till den nya ligan, och nog hittade man tillbaka hyfsat väl i alla fall. Men i slutspelet räckte det inte hela vägen, det vann Chicago.

• Kalifornien är en annan stark Demokrat-stat, och en viktig sådan. Clinton fick hela 51,1 % av rösterna, Dole 38,8 %. 55 elektorsplatser var det värt.

1999 vann DC United både Supporter’s Trophy och MLS Cup för andra gången på tre år. Ingen annan klubb har vunnit fyra titlar på tre år i det nya MLS, vi applåderar bedriften.

• 85,2 % för Bill, 9,3 % för Bull Bob. Tre röster till Bill.

2000 upprepade Kansas City Wizards från Kansas DC:s bedrift från året innan och vann både ligan och slutspelet. I mål hade man VM-målvakten Tony Meola (med 100 landskamper), och den säsongen slog han rekordet för längst hållna nolla i MLS med 681 minuter.

• 2000 alltså. Nytt val och nya tider. I Kansas sopade George W Bush banan med Al Gore, 58,0 % mot 37,2 % löd siffrorna och Bush förlorade bara i två av 105 countyn, men en glesbefolkad sydstat som Kansas ger ändå inte mer än sex elektorsplatser.

2001 vann Miami Fusion från Florida. Det blev klubbens enda stora framgång för efter säsongen lades man ner när ligan minskade.

• Det är ju här det blir verkligt intressant, för decimalen jag jobbat med räcker inte till för att avgöra valet. 48,8 % mot 48,8 %, med det festliga läget att vinnaren vinner landet (och tydligen världen). Bush fick (jag redovisar officiella siffror nu) 2 912 790 röster i Florida, och Gore fick 2 912 253. En vinst för Bush med 537 röster som bekant, vilket gav en tiondel av de elektorsplatser som behövs för att ta hem valet.

2002 tog Galaxy hem dubbeln. Och Carlos Ruiz från Guatemala gjorde 24 mål, mer än någon annan Galaxyspelare gjort på en säsong sedan 1996.

• Här vann i vanlig ordning Demokraterna klart. Gore fick 53,4 % mot Bush 41,7 %. 55 elektorsplatser till Demokraterna alltså.

2003 vann Chicago Fire (från staten Illinois) grundspelet och San Jose Earthquakes slutspelet, och vi gillar såklart de katastrofala sambandet. Chicago är rent av döpta efter The Great Chicago Fire som 1871 ödelade stora delar av staden och krävde hundratals liv.

• I Illionois vann Gore ganska klart, med siffrorna 54,6 % mot 42,6 %. Bush vann i klart fler countyn men förlorade i de stora, och den hyfsat stora staten gav Demokraterna 22 elektorsplatser.

2004 var det Columbus Crew från Ohio som tog hem Supporter’s Trophy. Columus verkar vara vänner av den europeiska modellen då man tagit hem ligan vid tre tillfällen (och bara vunnit MLS Cup en gång).

• Nu var det nytt val och president Bush mötte Kerry. Ohio 2004 gick till Bush, som ökade från det stiliga 50,0 % 2000 till det lite mindre stiliga (men mer bra) 50,8 % 2004. Kerry var hyfsat på det med 47,8 %. Men 20 elektorsplatser till Republikanerna.

2005 var det San José Earthquakes tur att ta hem ligan till Kalifornien. Och som alla Kalifornienklubbar värda namnet har man ett spanskt smeknamn; Los Terremotos de San José. Terremoto betyder jordbävning. Och det gör Earthquake också.

• Hur mycket Kerry vann med? 54,3 % mot 44,4 %, så nästan tio procentenheter. 55 elektorsplatser, det kan vi nu.

2006 vann Washingtons DC United. Och Houston Dynamo från Texas tog hem MLS Cup.

• Kerry fick 89,2 % i DC i valet 2004, Bush 9,3 %. Tre nya elektorsröster till åsnan.

2007 kan vi köra ’kopiera’ och ’klistra in’, för precis som sist vann DC ligan och Dynamo slutspelet. Det är enda gången vi har samma resultat två år i rad i ligan och slutspelet.

• Kerry fick 202 970 röster (89,2 %) och Bush 21 256 röster (9,3 %), som sagt. Här får vi ändå nämna MLS Cup-mästaren, för det är bra synd för Republikanerna att vi i mångt och mycket ratar slutspelet här Dynamo kommer alltså från Texas, där Bush vann med 61,1 % mot Kerrys 38,2 %. Det är den största republikanska segern i Texas på våra fyra val (men Bush fick nästan 60 % 2000 också). 34 elektorsplatser hade de fått för det, om vi räknat med slutspelet alltså.

2008 vann så Columbus Crew igen, den här gången både ligan och slutspelet, och de kommer alltså fortfarande från Ohio.

• Men Ohio hade i och med det nya valet gått från rött till blått, och här slog Barrack Obama John McCain med 51,2 % mot 47,2 %. 20 platser till Demokraterna (som alltså är blå, det hängde ni med på?)

2009 var Columbus år igen, men bara ligan, Real Salt Lake tog hem slutspelet.

• Obama 51,2 % och McCain 47,2 % ger 20 alltså platser till Demokraterna. Ohio har för övrigt vunnits av den totala vinnaren i samtliga våra (fyra) val.

2010 vann Beckhams Galaxy, från Los Angeles i Kalifornien. Colorado tog hem sin enda MLS-titel i slutspelet sen.

• I Kalifornien 2008 var Demokraterna mer överlägsna än vanligt, och Obama fick 60,9 %, mot McCains 37,3 %. 55 tunga platser till de blå Demokraterna således.

2011 är fortfarande inte helt och fullt avgjort än men redan nu vet vi att Galaxy tog hem Supporter’s Trophy igen. Det är blott andra gången samma klubb vinner ligan två år i rad sedan 1996.

• Och valsiffrorna är detsamma. 60,9 % för Demokraterna mot 37,3 % för Republikanerna. Och landets största stat gav alltså 55 platser till den kandidat som pratade bäst spanska.

Sådär, det var det. Innan jag räknar ihop rösterna och redovisar resultatet kan jag väl kort ikläda mig politisk kommentator-kostymen och säga en mening eller två om våra klubbar, elefanter och åsnor.

1996-2000 var det Demokrater för hela slanten. Clinton vann också valet med betryggande siffror, 49,2 % mot 40,7 %. Det här var också de åren när fotbollen på riktigt skulle etableras i USA, man hade gått enormt stärkta ur ett lyckat hemma-VM och tänkte rida på vågen lite. I början på 2000-talet svängde pendeln över ordentligt både i det stora valet och bland våra mästarklubbar. Men efter det har det varit mest blått, en republikansk stat har bara vunnit ligan en gång sedan 2001, det var Ohios titel 2004. I sammanställningen får staten med den vinnande klubben de elektorsröster som man vann i det senaste valet, och sen tilldelas de antingen åsnan eller elefanten. Det blir som ett litet val varje år. Rött är republikanska år, blått är Demokraternas.

Sådär ja, då var allt prydligt korrekt och tillrättalagt igen. Demokraterna får ihop sammanlagt 384 elektorsplatser genom mitt fotbollslogiska demokratiska och numer matematiskt säkra system, medan Republikanerna bara får ihop ynka 53 platser. Rubriken ändrar jag däremot inte, den är redan en klassiker (den stämmer fortfarande) och det är för sent att återkalla alla t-shirts jag beställt med fyrahundraåtta åsnor på.

Avslutningsvis kan vi konstatera att det inte råder några som helst tvivel om hur vi ska rösta här, inte i teorin i varje fall. Men vi får problem om det här valet blir verklighet, för röstar vi bort Rimney kommer han ju inte styra världen och då behövde vi inte blanda oss i från början. Det borde jag såklart tänkt på tidigare.