la roulette

Efter två sömniga Champions League-dagar är det så äntligen dags för vår favorittävling igen. Cupen mellan de bästa mittenklubbarna och de sämsta mästarklubbarna i Europa.

Jag hade tänkt göra en liten genomgång av kaptenerna i alla 48 lag som spelar ikväll, men hann inte riktigt så långt. Kaptenen ska ju vara en slags kulturbärare för klubben. Eller ja, vår kulturminister hade väl alt att kalla det för 'underhållningsbärare', men vi gillar kultur här. Så till den grad att jag slängt in några gamla stenar, hus och träd i leken också, mest för skojs skull. Det blir alltså en finkulturell symbol från varje stad, jämte en fulkulturell lagkapten. Sen finns det ju även finkulturella klubbar, precis som det finns Red Bull Salzburg.

Det här blir inte en serie i tolv delar, det är jättejobbigt att hålla reda på alla kyrkor och stenar och jag vet ärligt talat inte vad vi ska med den här informationen till. Men gjort är gjort, så nu kör vi.

Och det börjar i öst. Hemmalaget finner vi i en stad centralt belägen i det europeiska Ryssland (vilket alltså innebär att stan ligger i västra Ryssland). Och med drygt en miljon invånare kvalar man in som landets åttonde största stad. Här finns ett stort universitet med över 140 000 studenter, och det verkar också finnas ett hyfsat utbud av så kallade sevärdheter. En sådan som nog pryder de flesta turistbroschyrers framsida är Söyembikä Tower (på engelska), döpt efter en gammal lokal hjälte. Skrönan säger att Ivan den förskräcklige lät bygga tornet åt drottningen av vår stad – Söyembikä – som en kärleksförklaring. Hon hade lovat att gifta sig med Ivan om han bara kunde bygga ett torn i sju etage på sju dagar. När Ivan så byggt tornet (som faktiskt bara består av sex våningar) gick Söyembikä de 58 metrarna upp till toppen, och när hon blickade ut över sin vackra hemstad och dess folk blev hon så överväldigad av känslor att hon bestämde sig för att hon inte kunde gifta sig med Moskvatyrannen – så hon hoppade. Detta var år 1554.

Men faktum är att historiker inte verkar vara helt ense om när tornet byggdes. Det mesta lutar nog åt att det var någon gång i skiftet mellan 1600- och 1700-talet. Faktum är också att tornet lutar. Två gånger på 1900-talet har man stabiliserat upp det för att det inte ska ramla omkull, men en liten charmig lutning har det kvar än i dag – Söyembikäs förlovningstorn.

Gästerna då, har de något att komma med? Jovars. Man har väl inga självmordstorn eller så, men väl en väldigt gammal kyrka. Angilikanska kyrkan All Hallows Church ligger i norra London, och församlingen hör till vår klubbs stadsdel. Den byggdes på 1100-talet och ska ha varit en gåva från den skotska regenten Daivid I av Skottland, för att stärka relationen mellan kungahusen. I kyrkans trädgård har man en massa idegranar, som importerades från Irland för över tusen år sen.

Det var absolut inte meningen när jag började med detta men just i norra London finns en särskilt tydlig koppling mellan det fina och det fula. För i All Hallows fanns en bibelklass, som leddes av E. L. Sprylions, och i den klassen fanns grundarna till den fotbollsklubb som bildades år 1882 i norra London.

Rubin Kazan                                            -                Tottenham

Och så var det kaptenerna, orkar de bära kulturen på sina axlar? Roman Sharamov är som de flesta andra ryssar i Kazan från Moskva - vilket så klart ringer illa i Söyembikäs öron. Och han gör sin andra sejour i klubben, det kan ju både vara till hans fördel och nackdel. Men 35-åringen har ändå 222 matcher i Rubin så visst får man godkänt här. Tottenhamkaptenen är född i London och har aldrig haft en annan klubblagströja på sig än Spurs. I den mån han faktiskt spelar fotboll är han dessutom en duglig försvarare. Ledley King - kulturbäraren.

Italien och gamla byggnader är en väg vi vandrat längs många gånger förut. Därför tar jag ingen byggnad i huvudstaden – utan väljer istället en gammal väg. Via Appia kopplade samman Rom med Brindisi i Apulien i söder. Det är väl inget vägbygge man hade skrytit med i dag kanske men när den byggdes ett par hundra år före år 0 var det en stor grej. Vägen är döpt efter Appius Claudius Caecus, en censor (högt uppsatt politiker som sysslar med skatteindrivning och grejer) i det gamla Romarriket. Det ska ju sägas förstås att landmärket är varken specifikt för vår stad (även om den såklart utgick härifrån) eller för vår klubbs geografiska läge i staden. Men den var viktig ur både militär och affärsmässig synpunkt. Och den kommer dessutom med en fin slogan.

Appia teritur regina longarum viarum.

Via Appia är drottningen av långa vägar.

Jag tror nog inte gästerna från bergen tar Via Appia till kvällens match. Delvis för att det skulle bli en omväg, men också för att det inte är en 'väg' i dagens bemärkelse. Österrikarna verkar lämna en hel massa kultur efter sig hemma i landets största stad. Jag har valt en sten på en plats där det en gång fanns ett slott. Det låter kanske alltför upphetsande, men det finns en koppling i det att slottet som inte finns kvar byggdes av dem som står på andra sidan mittlinjen i kväll när domaren blåser för avspark. Det är ingen högoddsare så klart att det finns en romersk byggnad i stan (det finns till och med romerksa byggnader i lösgodispåsen) men det passar lite extra bra att lyfta fram en sådan just i dag. Lindenhof heter hur som helst platsen.

På 1700-talet fann man en gammal gravsten på platsen med romarnas namn på vår stad inristat - Turïcum. När det begav sig var platsen en skatteinsamlingspunkt (minns vår vän Appius). Slottet ska ha förfallit någon gång innan år 1000, och då byggdes det om till ett (rätt exklusivt) bostadshus till Ludvig den tyske. 1798 svors eden till den Helvetiska republikens konstutition på platsen, det är väl också ärt att nämna antar jag.

Lazio                                                      -                            Zürich

Laziokaptenen Tommaso Rocchi är en sån där rivig anfallarkapten, lite som vår favoritkapten Fabrizio Miccoli, men han är också en symbol för lite andra värderingar. Kaptenen är född i Venedig i norr och hade aldrig representerat en sydklubb innan flytten till huvudstan. Men Rocchi har varit i Lazio sedan 2004 och han gör sin 222:a match i kväll - så det är klart han får godkänt här. Bortalaget hade till och med förra säsongen Hannu Tihinens finska vänsterarm innanför bindeln, men nu kör man med en hemmakapten igen efter att Tihinen lagt av. Silvan Aegerter, 31-årig mittfältare som kom till Zürich från FC Thun 2007. Han har hunnit göra 93 matcher för de Laziofärgade schweizarna. Jag ska ju ärligt erkänna att jag varken känner honom eller klubben väl nog att ge ett omdöme här, men jag hittade i alla fall en bra kaptensbild på honom. Håll till godo.

Och blir vi trötta av att bära runt på en massa kultur hela dagen kan vi släppa det och bara kolla på lite fotboll istället.