Müller och Müller
Vi kan inte fortsätta låtsas som att landet inte finns. Herrarna har skopat hem tre världsmästersakp (1954, -74 och -90) och tre europamästerskap (1972, -80 och-96). Man har sammanlagt elva vm-medaljer, Brasilen har tio, Italien sju. Damerna har fem europatitlar och två vm-titlar, sedan 1984. Det är inte särskilt svårt att argumentera för att de är världens främsta fotbollsnation, historiskt sett – på landslagsnivå. Men det tänker jag inte göra. I stället plockar vi fram miniräknaren – och räknar mål.
För tydligen är det så att tyskarna (ni hade redan listat ut det va?) är särskilt duktiga på att göra mål. Vi kan jämföra med Brasilien och Italien igen; på 99 vm-matcher (genom tiderna) har Tyskland (och Västtyskland, jag kommer inte skilja på dem här) gjort 206 mål. Brasilien har på 97 matcher gjort 210 mål, och Italien har på 80 matcher gjort 126 mål. Det är inte så ofta man hör att Tysland är Europas brassar, men när det gäller att producera mål är de nästan där. Och när det gäller målskytte, och att spela en offensiv fotboll, i den inhemska ligan finns en alldeles särskild berättelse att lyfta fram – om två klubbar som mer än någonting annat tävlade i just det.
...och den andra klubben är Borussia Mönchengladbach. Ulrich Hesse-Lichtenberger beskriver i Tor! kampen mellan Bayern München och Gladbach som kampen mellan ’de Goda mot de Onda’. Redan på 70-talet, när man precis börjat att etablera sig som en storklubb (innan säsongen 68/69 hade Bayern bara en ligatitel, från 1932), fanns en utbredd och massiv avsky mot klubben. Vår författare kallar det för 'Machester United-syndromet' (Juventus funkar lika bra), att de förvisso har flest fans men framför allt är mest hatade. Men det var inte bara för sina framgångar Bayern hatades. Mellan 1968 och 1978 dominerade Bayern och Gladbach tysk fotboll, Bayern vann fyra titlar, Gladbach fem. Trots framgångarna var de senare en populär klubb, som många fans höll på vid sidan av sitt egna lag. Så var inte fallet med Bayern – vars 70-talsupplaga ändå inkluderade de hyllade landslagsstjärnorna Sepp Maier, Gerd Müller och Franz Beckenbauer. Vid något tillfälle hamnade man till och med i slagsmål med Werder Bremens fans som attackerat Bayerns spelarbuss efter en match.
Och så var det ju det där med målen.
Vi får börja med att bekanta oss med två herrar som båda – indirekt - legat bakom många av klubbarnas mål. Hans ’Hennes’ Weisweiler var som aktiv en parentes i den tyska fotbollshistorien, som tränare är han en av landets mest framgångsrika. När han tränade Cologne hade han en kroatisk semi-diva i truppen, han hette Zlatko ’Čik’ Čajkovski. Efter karriären tog han sin tränarlicens under ledning av just ’Hennes’. Både eleven och mästaren propagerade en offensiv fotboll. Framför allt Weisweiler var inspirerad av den engelska ’Hawaii-fotbollen’ där det svängde fram och tillbaka i ett alltför högt tempo. I mitten av 60-talet tränade Čajkovski Bayern och Weisweiler Gladbach, båda klubbarna låg då i andraligan. Båda lagen hade en snittålder på under 22 år och båda lagen spelade en offensiv och målglad fotboll. När Bayern gick upp till Bundesliga 1965 spelade man 42 matcher i liga och kval – och gjorde otroliga 164 mål, ett snitt på drygt 3,9 mål per match. Gladbach gjorde 109 mål samma säsong, vilket också är ett bra facit ska sägas.
Och så rullade det på, lagen gjorde ohyggligt många mål, men släppte också in många. Säsongen 73/74 släppte Bayern (under ledning av Udo Lattek – som förde Čajkovskis offensivarv vidare) in hela 53 mål på 34 matcher, men eftersom man gjorde 95 mål framåt – Gerd Müller gjorde 30 - kunde man ändå vinna ligatiteln. Müller var för övrigt Bayerns bäste målskytt 13 år i rad mellan 1966 och -78, under vilka år han gjorde 356 mål (totalt blev det 398 mål i Bayern). Men även om båda lagen var offensiva och unga fanns det skillnader i hur man genomförde sina matcher taktiskt. Bayern höll gärna i taktpinnen under matcherna, och skapade sina målchanser genom bollinnehav och mycket rörelse. Gladbach var mer ett kontringslag, som öppnade planen med snabba omställningar och fina låmgbollar (från lagets stjärna och symbol Günter Netzer). Bayern och Gladbach, de två 70-talsjättarna, höll hyfsat jämna steg decenniet ut – sen hände nåt. Medan Gladbach står kvar på sina fem titlar man vann under Weisweiler, har Bayern sytt på två stjärnor på klubbskölden – och de har fyra europacuptitlar i prisskåpet.
Men så var det det där med målskyttet, och målinsläppandet. Bundesliga är inne på sin 29:e omgång och båda klubbarna får sägas ha underpresterat. För Bayern innebär det att man ligger trea, och att man får inrikta sig på att ’vinna’ en CL-plats. För Gladbach innebär det att man ligger sist, på gränsen till att sågas av från Bundesligaspel nästa säsong. Men i ett avseende ligger de fortfarande i topp.
Och bara för att återkoppla till de inledande jämförelserna med Italien och Brasilien; Serie A har denna säsongen ett snitt på 2.42 mål per match och brasilianska högstaligan har ett snitt på 2.57. I Bundesliga är snittet 2.91 mål per match.
I skrivande stund möter Bayern München FC Nürnberg borta. Det står 1-0 till Bayern i paus. Målskytt?
Målskytt.
